Stora Sankt Bernhard

Geschichte

Sankt Bernhardspasset, även kallat Stora Sankt Bernhard eller på franska Col du Grand-Saint-Bernard, är ett bergspass i de schweiziska alperna. Passvägen förbinder Martigny i den schweiziska kantonen Valais i med Aosta i Aostadalen i Italien.Vid passhöjden ligger hospitset Hospice-du-Grand-Saint-Bernard, ett gästhem och kloster tillhörigt Augustinerkorherrarna, känt bland annat för sin tidigare avel av sankt bernhardshundar.(Stora) Sankt Bernhardspasset skall inte förväxlas med Lilla Sankt Bernhardspasset mellan Aostadalen och FrankrikeGeografiSankt Bernhards passet, med höjden 2472 meter över havet, tillhör de högst belägna trafikerade passen i alperna. Vägen hålls endast öppen från juni till oktober.Passhöjd och hospits ligger helt i Schweiz. Gränsen till Italien går 200 meter sydväst därom.Sankt BernhardstunnelnÅr 1964 öppnades den sex kilometer långa, avgiftsbelagda, Sankt Bernhardstunneln, med två körfält. Tillfarterna till tunnelingångarna, som ligger runt 1900 meter över havet, hålls öppna på vintern, utom vid extrema förhållanden.HistoriaPasset omnämns av Julius Caesar i De Bello Gallico. Titus Livius kallar passet Summus Poeninus efter en lokal gudom. Under tidig medeltid kallades passet Mont-Joux. Namnet Mont-Saint-Bernard är känt sedan 1200-talet, det kommer från Bernhard av Montjoux, ärkediakon i Aosta, som grundade klostret runt år 1050. Sankt bernhardshundarna är känds sedan slutet av 1600-talet. År 2005 överlät klostret aveln till en stiftelse i Martigny.