Piz Bernina

Geschichte

Piz Bernina är den högsta bergstoppen i de östra Alperna, med en höjd av 4 049 meter över havet. Det är en del av Berninamassivet och den ostligaste toppen över 4 000 m ö.h. i Alperna. Berget är beläget i kantonen Graubünden i Schweiz, några kilometer från staden St Moritz.Berget har fått sitt namn från Berninapasset; det namngavs 1850 av Johann Coaz som också var dess första bestigare.GeografiBerget har tre toppar, och den mittersta är den högsta. Sydtoppen La Spedla ligger på italienska sidan och är 4 020 meter över havet. Nordtoppen Piz Bianco (rätoromanska: Piz Alv) är 3 995 m över havet. Den norra bergryggen som leder upp till nordtoppen kallas Biancograt (rätoromanska: Crast' Alva) och är beklädd med en karaktäristisk isvall.Piz Bernina separerar två glaciärdalar: Tschiervaglaciären till väst, och Morteratschglasiären till öst. Smältvattnet rinner om båda sidorna på berget och rinner ut i floden Inn som löper nordväst genom Engadin. Berget ligger på vattendelaren mellan två avrinningsområden; huvudtoppen är den högsta punkten i Donaus avrinningsområde, medan sydtoppen avvattnas i floden Po.BestigningarDen allra första bestigningen gjorde via den östra bergskammen 1850 av 28-årige topografen Johann Coaz från Chur, och hans assistenter, bröderna Jon och Lorenz Ragut Tscharner. Den 13 september 1850, strax efter klockan sex på morgonen begav de sig av från Bernina värdshus på 2 050 meters höjd, med sina mätinstrument. De korsade den så kallade labyrinten på Morteratschglaciären och satte sikte mot Fuorcla Crast' Agüzza, ett pass mellan Crast' Agüzza och Piz Bernina. De nådde toppen vid 18-tiden på kvällen.